Ett steg fram å två tillbaka

Vi sitter å skriver minuslistor på stan vs. landet. Det ligger lika. Hur vi än gör ligger det lika. Känns lite villrådigt och förvirrat. Egentligen tror jag inte det är vi som känner oss stressade med beslutet, snarare alla diskussioner som kommer upp om- Jaha, vart ska ni ta vägen sen då? Vi vet inte.

I en perfekt värld har vi ett fint hus på landet och en fin lägenhet i stan. Jättemycket pengar så vi kunde vara hemma å göra kuliga saker hela dagarna plus ett ultrasnabbt jättemiljövänligt transportmedel så vi kunde åka mellan våra hem snabbare än snabbt. Nu ligger det ju inte till så riktigt.
Här kommer ett utdrag ur vår lista:
(Stan/Landet)
Luften
Klart bättre på landet - 0/1

Kulturutbud, bara lite bio räcker
Klar fördel stan 1/1

Fritidsaktiviteter barn
Tja, har man ett barn som gillar fotboll så visst. Men var dansar man balett eller tränar karate på landet? Stan vinner. 2/1

It goes on and on...

Pratade just med E i telefon. Hon skrattade högt när jag sa att jag var i full färd med att baka bröd på EGEN SURDEG iklädd min lilla svarta, strumpbyxor och sjal. Men det är väl lite så jag känner mej. 50/50. Lite nagellack och lite skit under naglarna. Ja, ni vet.



Man blir galen, fri, spattig och lycklig i skogen!

En sommar som försvann i ett huj!

Nya bekantskaper från sommartrippen


Så var det dags för Malmöfestivalen igen. Det gäller att ta ställning. Märkligt det där med att hela stan delas in i två läger. För eller emot. De flesta jag pratat med verkar vara emot. Jag är för. Jag kan liksom inte riktigt se anledningen till att man orkar gnälla på en festival som faktiskt är gratis. Ja, det är jättejobbigt med allt folk när man ska till och från jobbet. Ja, festivalmaten är mestadels riktigt snuskig. Ja, det luktar matos överallt. Men se det trevliga med det istället! Gå vid sidan av gågatan! Ät hemma eller nån annanstans! Det finns ju galet mycket roliga, bra och trevliga saker att fylla både dagar och kvällar med. Hittills har höjdpunkten för oss varit Moto Boy. Efter gnat och tjat fick jag dit hela familjen. Inte för att jag är ett jättefan själv, men jag var lite nyfiken. Och OJ vad bra det var! Jag förvandlades till en nyförälskad fjortis med tårar i ögonen och tillåmed Thomas tyckte det var riktigt bra. Olle sa att han älskar Måttå Båii, så jag antar att det föll honom i smaken också. Nu väntar bland annat Ane Brun, Kaizers Orchestra och Babian. Och det ska bli JÄTTEKUL!

Semestern försvann i ett nafs utan att vi hann vara hemma något alls. Göteborg-Oslo-Österlen-Öland-Karlskrona-London-Brighton-Karlskrona. Allt i en följd tills det var jobbadags igen. Hektiskt, (dyrt!) och ganska asocialt mot bekantskapskretsen. Men kul och välbehövligt. Nu laddar vi för en höst med renovering och nya dagissjukdomar. Och lite mer frekvent bloggande...